Matildahavre – förstaklassig havre med hög protein- & fetthalt!

Lämplig till

- tävlingshästar med behov av hög koncentration av energi- och fettillskott.

- hästar i träning då studier har visat att hästar som äter Matilda-havre får mindre mjölksyra i musklerna.

- nervösa/stirriga hästar kan bli lugnare och lättare att ha att göra med tack vare den höga fetthalten.

- ridhästar tycks bli mer pålitliga, lydigare, kastar sig mindre åt sidan pga vita stenar, plastpåsar etc.

- hästar som blir alltför heta och ”uppskruvade” av ”vanlig” havre. Matilda-havren är ett bättre alternativ till dessa hästar än att endast ge korn[1] pga att aminosyrasammansättningen i havre är bättre för hästar än den i korn. [2]

Följande text är utdrag ur forskningsrapporten ”Utfodring av havre med hög resp låg fetthalt till ridhästar: påverkan på ridbarhet och beteende” av Anders Herlin (SLU Alnarp), Margareta Rundgren (SLU Uppsala) och Mia Lundberg (Flyinge AB). (Fotnoterna är våra egna tillägg.) Hela rapporten kan laddas ner på: http://allan.jbt.slu.se/anders.herlin/Havresortertillhast.pdf

Tillförsel av näringsämnen från havre (sid 6)

Till häst används som fettillskott olika vegetabiliska oljor eller fettrika fodermedel. I den senare kategorin hamnar havre, som normalt innehåller 5-6 % fett. Det finns dock en betydande variation mellan sorter. Den fettrikaste sorten som odlas i Sverige är Matilda som innehåller 9 - 10 % fett, medan sorten Petra enbart innehåller hälften (ca 4,5%). Matilda har därmed också högre energihalt, 10,09 MJ ME (omsättbar energi), vilket är ca 0,5 MJ ME (d.v.s. ca 5 %) högre än Petra (9,58). Matilda är överlägset den främsta sorten avseende energitäthet (enbart naken havre är i närheten av denna) (Tabell 1). Denna högre koncentrationsgrad av energi och fettillskott är av särskild betydelse vid utfodring av högpresterande hästar. Genom förskjutning av näringsämnena mot ett ökat fettinnehåll finns det fördelar som pekar på att djuren inte behöver utnyttja sina glykogendepåer i samma utsträckning vid utfodring av vanliga sorter av havre eller korn. Djuren kommer helt enkelt i större utsträckning att utnyttja fettet som substrat i aerobt muskelarbete och därmed kan toppar med mjölksyra i muskel och blod undvikas.

Problemställning och målsättning (Sid 8)
Med högfettshavre kan tillförseln av fett ökas på ett enkelt sätt och fördelningen mellan fett och stärkelse bli annorlunda. Kan en sådan omfördelning mellan stärkelse och fett inom samma spannmålsslag påverka ridhästens temperament och ridbarhet? Målsättningen med studien var att undersöka om utfodring med havre med hög fetthalt (Matilda) ger mätbara skillnader i ridhästars temperament jämfört med en sort med låg fetthalt (Petra).

SLUTSATSER(Sid 21)

Användande av högfettshavre:

- kan påverka vissa ridegenskaper hos hästar t ex lydnad
- tycks inte påverka hästarnas framåtbjudning negativt
- tycks inte påverka ridegenskaper hos alla hästar
- tycks påverka vissa hästar, t ex ston, mer andra hästar
- är ett enkelt sätt att tillföra fett i foderstaten och därmed kan högpresterande hästar få en god energiförsörjning.

Tabell 1. Analysvärden och beräknad omsättbar energi för häst från 1996 års fältförsök. Sorterna är rangordnade efter innehåll av omsättbar energi för häst. Värdena för råprotein, fett, växttråd och NFE är angivna per kg TS medan energi (MJ ME) är angivet per kg foder. (Sid 7, Utdrag ur, samt tillägg av vår egen Matildahavre år 2001)

Sort råprotein g/kg TS fett g/kg TS växttråd g/kg TS kvävefria extrativämnen (NFE), g/kg TS MJ MEhäst per kg foder relativ avkastning (mätare Vital) foderskörde-värde (mätare Vital)
Matilda 138 87 108 635 10,09 82 86
Matilda        vår havre 128 91 146   10,5    
Ebene (svart) 129 54 101 684 9,73 84 85
Vital 121 43 102 702 9,6 100 100
Petra 113 42 102 711 9,58 108 108

 [3]

Tabell 2Fetthalter och fettsyrasammansättning (i % av fett) hos havresorter vid försök i Landskrona (Mattsson, 1998). (Sid 7. Utdrag ur)
Sort Fetthalt,
%
16:0 Palmitin 18:0 Stearin 18:1
Olje
18:2
Linol
18:3 Linolen 20-
Flera
>20
Flera
Vital 4,3 15,4 1,2 37,1 42,7 2,1 0,9 0,6
Matilda 9,3 14,0 2,0 46,8 34,5 0,9 0,9 0,9
Tabell 3. Proteinhalt och aminosyrasammansättning (g/kg ts) hos havre vid försök inom Svalöf Weibull år 1997 (Mattsson, 1998). (Sid 7-8, samt eget tillägg, Ebene, se not 4)
 

Aminosyror, g /kg ts

 
Sort Protein-halt % av ts Lysin Metionin Cystin Treonin Valin Leucin Isoleucin Tryptoflan Referenser
Petra 11,5 4,6 1,8 3,5 3,5 4,9 7,6 4,0   Mattsson, 1998
Matilda 13,6 5,1 2,0 3,6 4,0 6,5 9,4 5,1   Mattsson, 1998
Matilda 13,3 5,7 2,2 4,0 4,6 8,0 10,8 6,0 2,1 Per.meddel: B Mattsson
Ebene (svart) 12,3 5,0 2,1 4,1 4,1         Skånefrö[4]
Matilda har en högre proteinhalt än Petra, vilket resulterar i att Matilda har mer av flera viktiga aminosyror.
Analysrapport vår Matilda-havre:
Torrsubstans 87,4% Växttråd Ts 146 g/kg Ts
Råprotein Ts 128 g/kg Ts Energi (ber för häst) 10,5 MJ/kg foder
Smältbart råprotein Ts 102 g/kg Ts Råfett 91 g/kg Ts
Smältbart råprotein foder 89,6 g/kg foder    

Jmf: Smältbart råprotein (smb rp) / kg foder i vit- och svarthavre är normalt 81-87g


 

Odlas och säljs av

Högs Prästgård, 0733-45 10 13, www.havren.com

(vid Högs kyrka, vägen mellan Kävlinge & Löddeköpinge)

 

Välkommen!


 

[1] Orsaken kan vara att energin i kornet tar längre tid för hästen att omvandla, trots att det är mer energi i korn än i havre. 11,1 MJ/kg foder i korn mot 9,5-10 MJ/kg foder i havre (i Matildahavren 10-10,6 MJ/kg foder).

[2] Främst är det aminosyran lysin som är lägre i korn. Lysin är viktig för hästar, framförallt för växande hästar. Det är vid användning av korn som enda fodermedel som lysinhalten blir för låg till växande hästar.

[3] Korn har en fetthalt på 20 g/kg TS. Sid 3 Fakta Husdjur nr 5 -1996. Havre – kronan bland hästens kraftfoder av Christina Planck. Vital och Petra är vanliga vithavresorter.

[4]  Eget tillägg från analys av svarthavren Ebene. Källa: Skånefrö dec 1998.

Länk till artikeln om Matilda-havre:  "Fet havre kan lugna"

Åter Butik